Ducka!! Välkommen till fronten, Sir! Vad som händer? Fienden har satt in artilleri mot oss igen, Sir. Varför våra kanoner inte skjuter tillbaka? Ingen ammunition, Sir! Hälften försvinner på vägen och hälften av det som är kvar är undermåligt. Det som skickas är helt otillräckligt från början! Varför jag inte är beväpnad? Ni är observant, Sir. Det finns inte gevär till oss alla, helt enkelt. Jag hoppas kunna ta ett från någon stupad, men förmodligen stupar jag själv först. Låg moral? Ja, Sir. Moralen är undermålig, det är svårt att hålla modet uppe när fiendens kanoner skjuter, men inte våra, när fienden har flygmaskiner men inte vi, när var tredje soldat inte ens har ett gevär...

Vem det är som står där och skriker åt oss och viftar med en sabel? Han som svär så åt oss? En officer, skulle jag tro. Han tycks vilja få oss att anfalla. Ha! Jag tänker inte röra mig ur fläcken, det är ett som är säkert. Ni tänker inte heller flytta på er? Jag förstod nästan det. Officerarna är ofta väldigt tveksamma till att leda oss från fronten. De sitter långt bak, vid sina telefoner och skriker på oss att springa fram och dö. Om det nu absolut måste anfallas, varför anfaller de inte själva?

Du tycker att vi är få? Tja, vi var fler igår, men sedan anföll vi. Fienden har kulsprutor, behöver jag säga mer? Ingen kom fram till fiendens skyttegravar och vi som var kvar och kunde sprang tillbaka fast officerarna sköt så många de kunde som flydde. Satans svin! Under natten blev vi ännu färre. Det är många som ger sig av hemåt under nätterna. En del hittar officerarna, men de flesta kommer undan, sägs det i alla fall. Vem vet var de tar vägen? Jag har aldrig hört om någon som kommit hem och kunnat stanna. Det kommer snart nya pojkar i fina uniformer för att fylla hålen i leden. Det är som om de aldrig tog slut, oavsett hur många som dör.

Argh! Måste den där tokdåren skjuta hela tiden? Man skulle kunna tro att han verkligen ville dö. Nå, han är ny. En lantarbetarson som för första gången har en snygg uniform och stövlar. Han är stolt. Nåja, det kommer inte att dröja länge innan han inser vad som pågår. Om han inte dör först. Lite synd, förstås, det är en ganska trevlig pojk om man bortser från hans entusiasm. Men om han dör, då kan jag i alla fall ta hans gevär...

Du vill veta mer om kriget? Varför skulle någon vilja det? Nåja, kriget har pågått i mer än tre år nu. Miljoner har dött, sägs det, men de skickar hit nya soldater hela tiden. För Imperiets ära förstås. För Imperiets ära ska vi dö, kräla framåt genom våra kamraters tarmar, slita av taggtråden med våra bara händer och döda fienden genom att bita dem. För Impereriet, hurra! Jag låter inte särskilt entusiastisk? Tacka fan för det! Så far åt fanders, Sir. Jag har fullt upp med att inte dö här!